Långö night life
Svara
Mer musik för coola softardagar
Entreprenören som kreativ förstörare
Min redaktörskrönika i senaste Affärsliv Blekinge:
Samhällsekonomins nyckelspelare är entreprenören som utmanar traditionen, raserar föråldrade strukturer och skapar effektivare lösningar. Det hävdade nationalekonomen Joseph Schumpeter. Nu finns ett spännande urval av hans texter publicerade på svenska i en ny bok.
Det är ingen slump att tre av 1900-talets mest banbrytande ekonomer – Ludwig von Mises, Friedrich von Hayek och Joseph Schumpeter – kom från dubbelmonarkin Österrike-Ungern.
Huvudstaden Wien i det habsburgska imperiet var decennierna före första världskriget Europas kulturella och intellektuella metropol (lysande skildrat i Stefan Zweigs memoarklassiker Världen av i går). I detta idéernas drivhusklimat lanserade Joseph Schumpeter (1883-1950) teorin om entreprenören som samhällsekonomins centrala aktör.
Det är entreprenörerna som vågar ta risker, ser möjligheter och tillämpar innovationer som raserar gamla strukturer och tvingar fram effektivare lösningar i den ständigt pågående, dynamiska omvandlingsprocess som kännetecknar det kapitalistiska systemet.
”Den grundläggande impuls som sätter i gång den kapitalistiska motorn och fortsätter att driva den kommer från de nya konsumtionsvarorna, de nya metoderna för produktion eller transport, de nya marknaderna, de nya formerna för industriell organisation som den kapitalistiska företagsamheten skapat”, skriver Schumpeter.
Men sådana förändringar, trots att de är fundamentala för det välståndsbildande kraftmaskineriet, är inte utan problem och ibland direkt smärtsamma för omgivningen. Entreprenören som aktiv impulsgivare underminerar ju traditionens vanor och spelar – med Schumpeters kärnfulla formulering – rollen som den ”kreativa förstöraren”.
Inte sällan möts därför den nydanande entreprenören av skepsis eller fientlighet från den rådande ordningens väktare.
”Motståndet syns tydligast hos de som hotas av innovationen. Men det handlar också om att finna finansiering och att skapa efterfrågan på de nya produkterna. Att klara alla dessa hinder kräver en människa med en speciell stark attityd”, menar Schumpeter och pekar på att utvecklingen fungerar likartat inom konst, vetenskap och politik.
Vad är då entreprenörens motiv? Naturligtvis är ekonomisk vinning viktigt, men inte det viktigaste. Schumpeter identifierar istället entreprenörens huvudsakliga motivation som en vilja att segra för framgångens egen skull och skaparglädjens värde i sig: ”Först och främst har vi drömmen och önskan att grunda ett privat kungarike och vanligen, dock inte nödvändigtvis, också en dynasti”.
Joseph Schumpeters stora insats var hans strävan att förstå nyföretagarens och marknadsekonomins inneboende logik. Nu finns ett urval av hans särskilt betydelsefulla texter samlade i en nyutgiven bok, Kreativ förstörelse, med utmärkt introduktion av ekonomihistorikern Jan Jörnmark (Timbro förlag).
Läsa gärna! Det är inte bara stimulerande och lärorikt att vistas i Schumpeters sällskap. Det är väsentligt om vi själva vill få en klarsyntare uppfattning om vilka faktorer som ligger bakom ett gott företagsklimat.
Majnumret av Affärsliv Blekinge är ute nu!
Långö som det var då (128)
Om kriget kommer! Enligt denna plan för Karlskronas utrymning, kungjord av Länstyrelsen i maj 1961, ska följande instruktioner iakttagas för att vi ”med största skyndsamhet skall lämna orten.”
Vi som bor på kartans område märkt D (Södra Långö) och E (Norra Långö) är hänvisade att flytta till Tvings kommun, där Tvings kyrka fungerar som mottagningsplats.
Dit är det, om du har ett eget fordon, länsväg 82 (Lyckebyvägen) som gäller. OBS: ”Ta med anhöriga eller grannar om det finns plats. Belamra inte sittplatserna med bagage”.
Kan du inte själv åka till Tving? Då ska vi på Långö ta oss till utrymningsstationen vid Tvättanstalten på Ekeberg. Därifrån ”ordnar civilförsvaret transporten till inkvarteringsområdet”.
Skulle du vara sjuk., eller av någon annan anledning vara oförmögen att ta dig till utrymningstationen, ska du istället bege dig till närmaste hjälpplats. För Långö är det Philipsons på Pantarholmen (märkt med siffran 2 på kartan).
Om du inte alls kan förflytta dig, ring 196 50 och anmäl hjälpbehov! ”Avhämtning i bostaden sker sedan genom civilförsvarets försorg”.
Det var avundsvärd ordning på beredskapen förr om åren, minsann.
Fånga solen!
Sorgen och eländet får du utan att anstränga dig, men glädjen, skrattet och omtanken om livet och alla nära och kära, det får man jobba för.
– Gösta Linderholm (1941-2020) intervjuad i DN 18/6 2011 inför sin 70-årsdag.
Vårt eget paradis
Kvällsrunda kring Borgmästarefjärden
Spring
Utan bilen stannar handeln
Min redaktörskrönika i senaste Affärsliv Blekinge:
Goda nyheter! P-skiva införs i centrala Karlshamn med början nu i vår. Redan finns parkeringsskiva i Ronneby, Sölvesborg och Olofström. Karlskrona borde följa efter. För cityhandelns skull.
Det hör till stadens idé att sjuda av liv, handel och mycket trafik. Men cykling, promenerande och kollektivt bussåkande i all ära. Föga tyder på att något annat än att bilen är – och förblir! – vardagens viktigaste, bekvämaste och mest populära färdmedel.
Sätter vi värde på att ha kvar dynamiska stadskärnor med ett brett utbud av blomstrande butiker är därför bilvänliga centrum en grundförutsättning.
I annat fall riskerar vi att förstärka den hårda konkurrensen från e-handeln och externa fysiska handelsområden, som Amiralen i Karlskrona och Viggen i Ronneby. Resultatet blir att aktiviteten i innerstaden utarmas ytterligare.
Visserligen kan ett minskad handelsutbud delvis kompenseras av fler kaféer, pubar, restauranger och andra nöjesbetonade inrättningar. Men trenden visar att dessa branscher tappar mark över tid om den tunga ekonomiska omsättningen sker någon annanstans.
Innerstaden kan komma att bli som en slags ”finrum” på sommaren för besökande invånare och turister, i övrigt allt ödsligare med huvudsakligen tysta kvarter.
Knappast ett lockande scenario, men gå en sväng på Ronnebygatan och kring Stortorget i Karlskrona under vinterhalvåret! Världsarvstadens centrum på Trossö börjar snart likna ett glest frekventerat museum med en folktom stenöken av jätteformat i mitten.
Handel är, och har historiskt sett alltid varit, städernas motor. Handelns betydelse för ett stimmigt folkliv och skilda verksamhetsetableringar kan kort sagt inte överskattas. Sålunda måste handeln ges bättre möjligheter, och en levande stadskärna kräver god tillgänglighet för personbilar och varutransporter.
Stärk Karlskrona citys vardaglig attraktionskraft genom att öppna gatorna och bejaka trafiken. Gör det smidigare att parkera. Slopa avgifterna och inför p-skiva! Kan Karlshamn och de andra Blekingekommunerna, kan naturligtvis även Karlskrona.
Christian Dahlgrens Blogg 