Vinterkväll på Långö

Skuggspel vid Pantarholmskajen. Nu har snön äntligen kommit till ön och isen börjar lägga sig.
Muraregatan.
Min mammas barndomshem vid Mimerslunden.
Gamla Långöskolan.
Lagmansgatan.
Vår gård på Arkitektgatan med julgranen tajmad på plats.

Det dagas ånyo, det klarnar så vitt,
det blånar så vasst.
Det växer en värld ur förgängelsens mitt,
en vit och fast.
I frostiga kvällar skönjs en arkad
med pipor av silver i glittrande rad;
nu reser vintern sitt orgelhus
ur mörker och grus.

– Erik Axel Karlfeldt, Vinterorgel, 1920.

Mörtsjöåsen tur och retur

”Vandra, känna vidden av livet och glädjas åt tron att runt nästa hörn av vägen ligger Paradiset”, som Olle Hammarlund skrev om tjusningen av att gå.
Själv prövade jag idag att vandra leden från Bastasjö till Mörtsjöåsen, en sträcka på 8,5 kilometer.
Framme vid Mörtsjöåsen, sommartid ett populärt rekreationsområde. Efter blott en kortare paus – man blir nerkyld ganska fort i sena november så det gäller att hålla ångan uppe – vände jag åter till Bastasjö. Totalt blev det 17 kilometer och fyra uppfriskande timmar i vandringsspåret.

Armchair Travel

Asta Caplan, 2021.

Läsa är att resa – det är att sitta stilla och ändå få vind i seglen, det är att ta sig in i olika verkligheter, väcka uppdämda minnen, öppna existensformer som är skrämmande eller tröstande, tina upp känslor som jag inte visste att jag saknat, kanske en sårbarhet som gör mig starkare.

– Per Wästberg, Tidvatten, 2023.

Skogsliv

”Det äkta miraklet är inte att gå på vatten eller i luften, utan att vandra på jorden”, menar buddisten och fredsaktivisten Thich Nhat Hahn. Han förkunnar den kontemplativa vandringens väg till ökad närvaro, harmoni och självinsikt. ”Med medveten andning, värdig hållning och med ett leende på dina läppar ska du sätta din fot på jordens yta som en kejsare sätter sitt sigill på kungliga dekret”.

Ja, så kan man resonera. Annars är det ju bara skönt att ströva runt lite i ett friluftsområde som Bastasjö. Den gröna leden på 12,9 kilometer blev dagens djärva vandringspass genom skogen i ljuvligt robusta november, då naturen skrudar om inför vintern och luften är frisk och klar. Men, oj. Det kändes i benen efteråt!

Fädernas dag på Marinmuseum

En liten utflykt på Fars dag. Frida och jag tog med våra pappor Bengt och Anders till Marinmuseum vid Stumholmen för att bjuda dem på lunch.

Här står vi samlade i Galjonshallen kring den gamla monsterfavoriten Medusa, del av amiralitetsbildhuggargeniet Johan Törnströms magnifika galjonsfigur Perseus som en gång prydde det 60-kanonsbestyckade linjeskeppet Försiktigheten (sjösatt 1784).

Enligt grekisk mytologi ska alla som skådar Medusas ansikte bli förstenade, så känsliga tittare på fotot ovan bör kanske därför kika med just en viss försiktighet.

Den grekiske hjälten Perseus i egen hög person.
Farsdagslunch i Marinmuseets restaurang.

Nytt nummer av Affärsliv Blekinge

Rykande färsk från tryckpressen!

Bland annat bjuder vi på högintressanta intervjuer med rekryteringsproffset Annika Zimmerman, Techtanks VD Ingela Håkansson och KFH:s nya verksamhetsledare Marcus Sandekjer. Vidare summerar Sanna Persson sina år som besöksnäringsutvecklare i Sölvesborg, Sara Dahlberg från Svenskt Näringsliv ger en bild av brottsligheten mot företagen och vi har en gästkrönika av Nina Andersson, tidigare näringslivschef i Karlshamn. Allt detta och mycket mer finns fritt att läsa här.

Allhelgona med rosor och ljus

Vår Långöfamiljs viloplats på Wämö kyrkogård, Karlskrona.

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och alla klockor stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,
är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö.

– Erik Lindegren, Arioso, 1947.