Resultattavlan på Roland Garros i Paris förkunnar 6-3, 6-4,6-4. Sven Davidson från Borås har precis krossat amerikanen Herbie Flam i tre raka set och blivit den första svensken någonsin som vunnit en Grand Slam-final i singel.
Det är ett av den svenska idrottshistoriens största ögonblick. Lagom till det stundande 50-årsjubileumet av segern har Davidson också blivit invald i ”The International Tennis Hall of Fame” tillsammans med bland andra Pete Sampras.
Men när det begav sig väckte Davidsons prestation knappt ens ett höjt ögonbryn här hemma. Kontrasten till hysterin när Björn Borg upprepade bedriften i Paris sjutton år senare är slående. Varför denna skillnad i uppmärksamhet? I boken Århundradets svenska stjärnor (1999) ger Davidson själv svaret: TV.
Inga TV-kameror fanns på plats 1957. Men på 70-talet kunde svenskarna följa Borgs triumfer i sina egna vardagsrum. SVT medverkade aktivt till att göra tennisen till en bred folksport, vilket i sin tur säkrade generationsskiftet på 80-talet med Wilander och Edberg i spetsen.
Numera är dock tennismatcher en sällsynt företeelse i rutan. Det bidrar näppeligen till att råda bot på den vissnade återväxten. Hur många ungar lockas i dag att nöta bollar mot garagedörren?
Som SvD:s tennisreporter Jonas Arnesen nyligen konstaterade: ”Sedan ett antal år låtsas cheferna i TV-huset på Gärdet knappt om sporten. Däremot låtsas man vara ett public service-företag”.
(Borås Tidning 2007-01-29)
Christian Dahlgrens Blogg 