Långö som det var då (108)

Detta är platsen för den försvunna Brogatan på Södra Långö.
Brogatan låg vid det gamla bostadshuset ”Ladan” (rivet omkring 1970), där den ursprungliga träbron hade sitt fäste, och sträckte sig upp mot Långö torg.
Bakom planket till radhustomten ser vi den tidigare Brogatans fortsättning ner till Östra Strandgatan.
Ett flygfoto från 1960. Brogatan är märkt med röda prickar och det stora flerfamiljshuset ”Ladan” syns nere till vänster i bild. Båtpiren ligger där den första Långöbron fanns.
I stadsingenjör Hjalmar Thedenius plan för bebyggelsen på Södra Långö från 1899 är det som kom att bli Brogatan inritad mellan kvarteren S och T. Långö municipalstämma döpte senare dem till Säljen (sic!) och Tallen. De bägge kvarteren slogs samman 1958 under det gemensamma namnet Sälgen. Brogatan upphörde att existera 1962.

Klockan klämtar för centrumhandeln?

BLT den 31 augusti 1967.

Min redaktörskrönika i aprilnumret av Affärsliv Blekinge:

”Att det börjar bli kärvare tider kan vem som helst konstatera. Bara utmed Ronnebygatan, stadens huvudstråk, står flera affärslokaler tomma”. Så rapporteras det dystert i BLT om situationen för Karlskronas centrumhandel.

”Kundunderlaget i Karlskrona och dess närmaste omgivning räcker knappast till för att försörja både de nya varuhusen och alla andra affärer i centrala Karlskrona”, förklaras det vidare i BLT och den bekymrade juveleraren C G Nygren, tillika ordförande i Carlskrona centrums intresseförening, uttalar sig:

”Man klagar på butikerna, deras sortiment och deras personal. Allt är inte så dåligt som det sägs”. Han slår dock fast att ”nu måste vi börja satsa på framtiden och bättre följa med i utvecklingen”.

Uppenbarligen lyckades C G Nygren och hans vänner tämligen väl med den satsningen. Den citerade BLT-artikeln är nämligen från sommaren 1967 och vi vet ju hur det gick sedan. Karlskrona centrum förtvinade inte. Kundunderlaget bestod och cityhandeln överlevde.

BLT den 18 juli 1985.

Men andra tider skulle komma. ”Trossös affärsmän oroade: Centrum på väg att dö ut?”. Så lyder den alarmerande rubriken i BLT sommaren 1985. Det är farhågor om att den framväxande externhandeln i Lyckeby och Vedeby utanför Karlskrona centrum ska dränera Trossö på liv och rörelse. Kunderna har redan börjat svika.

”Karlskrona centrum är extremt känsligt. Det finns bara en väg in till Trossö, ett stort köpcentrum vid den vägen kan skära av innerstaden och vi får en utveckling mot en öde och förslummad stadskärna”, säger Ingvar Carlsson, varuhuschef på Tempo och ordförande i Centrums intresseförening, till tidningen.

För att kontra utmaningen efterlyses bland annat bättre tillgänglighet i form av fler parkeringsplatser och nya affärer som kan locka besökare. Trossös köpmän kan även tänka sig förändrade öppettider om kunderna så önskar, låter BLT meddela.

Och vad hände efter 1985? Nej, det blev naturligtvis ingen öde och förslummad stadskärna. Kommersen i centrum anpassade sig och överlevde. Igen.

Om det numera åter ser ut som kärvare tider drabbat cityhandeln lär det sannolikt vara ett övergående fenomen, ytterligare en fas i denna ständigt pågående förnyelseprocess. Vi bör nog därför räkna med att centrumkärnas utbud i Karlskrona, precis som i våra andra städer, kommer att transformeras åren framöver.

Till vad? Förmodligen till det bättre. Visst, måhända färre fysiska butiker – fast å andra sidan med nya upplevelsekoncept för att attrahera kunder och som gör det roligare att handla. Själv tippar jag på att fler kaféer och restauranger blommar upp, att det blir ökat utrymme för kulturella uttryck, nöjesevenemang och andra aktiviteter som ger staden en kontinentalare känsla.

Människan är en social varelse, suget efter att mötas och umgås kommer näppeligen att försvinna. Det talar för att stadslivet inte bara står rycken, utan också går mot en ny spännande vår. Törs du sätta emot?