Långö som det var då (128)

När vår beredskap var god…

Om kriget kommer! Enligt denna plan för Karlskronas utrymning, kungjord av Länstyrelsen i maj 1961, ska följande instruktioner iakttagas för att vi ”med största skyndsamhet skall lämna orten.” 

Vi som bor på kartans område märkt D (Södra Långö) och E (Norra Långö) är hänvisade att flytta till Tvings kommun, där Tvings kyrka fungerar som mottagningsplats. 

Dit är det, om du har ett eget fordon, länsväg 82 (Lyckebyvägen) som gäller. OBS: ”Ta med anhöriga eller grannar om det finns plats. Belamra inte sittplatserna med bagage”. 

Kan du inte själv åka till Tving? Då ska vi på Långö ta oss till utrymningsstationen vid Tvättanstalten på Ekeberg. Därifrån ”ordnar civilförsvaret transporten till inkvarteringsområdet”. 

Skulle du vara sjuk., eller av någon annan anledning vara oförmögen att ta dig till utrymningstationen, ska du istället bege dig till närmaste hjälpplats. För Långö är det Philipsons på Pantarholmen (märkt med siffran 2 på kartan). 

Saliga Philipsons, som hjälpplatsen på Pantarholmen såg ut den 13 maj 1977.

Om du inte alls kan förflytta dig, ring 196 50 och anmäl hjälpbehov! ”Avhämtning i bostaden sker sedan genom civilförsvarets försorg”. 

Det var avundsvärd ordning på beredskapen förr om åren, minsann.

Kvällsrunda kring Borgmästarefjärden

Axel x 2 + en annan filur. Foto: Frida Askevik.

Utan bilen stannar handeln

Min redaktörskrönika i senaste Affärsliv Blekinge: 

Goda nyheter! P-skiva införs i centrala Karlshamn med början nu i vår. Redan finns parkeringsskiva i Ronneby, Sölvesborg och Olofström. Karlskrona borde följa efter. För cityhandelns skull.

Det hör till stadens idé att sjuda av liv, handel och mycket trafik. Men cykling, promenerande och kollektivt bussåkande i all ära. Föga tyder på att något annat än att bilen är – och förblir! – vardagens viktigaste, bekvämaste och mest populära färdmedel.

Sätter vi värde på att ha kvar dynamiska stadskärnor med ett brett utbud av blomstrande butiker är därför bilvänliga centrum en grundförutsättning.

I annat fall riskerar vi att förstärka den hårda konkurrensen från e-handeln och externa fysiska handelsområden, som Amiralen i Karlskrona och Viggen i Ronneby. Resultatet blir att aktiviteten i innerstaden utarmas ytterligare.

Visserligen kan ett minskad handelsutbud delvis kompenseras av fler kaféer, pubar, restauranger och andra nöjesbetonade inrättningar. Men trenden visar att dessa branscher tappar mark över tid om den tunga ekonomiska omsättningen sker någon annanstans.

Innerstaden kan komma att bli som en slags ”finrum” på sommaren för besökande invånare och turister, i övrigt allt ödsligare med huvudsakligen tysta kvarter.

Knappast ett lockande scenario, men gå en sväng på Ronnebygatan och kring Stortorget i Karlskrona under vinterhalvåret! Världsarvstadens centrum på Trossö börjar snart likna ett glest frekventerat museum med en folktom stenöken av jätteformat i mitten.

Handel är, och har historiskt sett alltid varit, städernas motor. Handelns betydelse för ett stimmigt folkliv och skilda verksamhetsetableringar kan kort sagt inte överskattas. Sålunda måste handeln ges bättre möjligheter, och en levande stadskärna kräver god tillgänglighet för personbilar och varutransporter.

Stärk Karlskrona citys vardaglig attraktionskraft genom att öppna gatorna och bejaka trafiken. Gör det smidigare att parkera. Slopa avgifterna och inför p-skiva! Kan Karlshamn och de andra Blekingekommunerna, kan naturligtvis även Karlskrona.

Ett trafikvänligt centrum. Ronnebygatan i Karlskrona anno 1976.

Vårpremiär!

Härliga tider, strålande tider. Första tennispasset utomhus för säsongen på Karlskrona TK. Säkrare vårtecken finns inte. Nu håller vi serven, amigos!

Marknadsföring med stil och klass från en av KTK:s sponsorer. Så är också den gode Valdemar Skantze, vd för Karlskrona Lampfabrik, estet ut i fingerspetsarna.

Aftertennis. Syrran bjöd på ungsbakad lax hemma hos pappa på Långö. Lördagen fulländad.

Återstarta Expo 25!

Stumholmen i Karlskrona där den moderna tidens sjönära boende lanserades 1993.

Affärslivskrönika i BLT och Sydöstran 25/1:

Bomässor är ett fenomen med närmare i ett sekel på nacken i Sverige. Den mest inflytelserika var Stockholmsutställningen 1930 – det stora nationella genombrottet för funktionalismen.

Mycket viktig var också Helsingborgsutställningen 1955 (H55) som i efterkrigstidens optimistiska anda visade upp nya funktionalistiska grepp inom arkitektur, heminredning och industridesign.

Även bomässan i Karlskrona 1993 måste räknas till en av de mest betydelsefulla. På det tidigare militärområdet Stumholmen introducerades nämligen vår tids moderna sjönära boende för lika häpna som förtjusta besökare.

Avtrycken märktes tydligt i efterföljande bomässor som H99 i Helsingborg, Bo01 i Malmö (Västra hamnen) och Bostad 02 i Stockholm (Hammarby sjöstad).

Dryga 30 år efter denna knallsuccé var tanken att Karlskrona skulle arrangera en ny bomässa, Expo 25. Med fokus på utveckling, ny teknik, stadsbyggnation, välfärd och livskvalité skulle Karlskrona åter visa vägen mot framtidens boendemöjligheter, därtill i en av rikets vackraste städer, omgiven av skärgård och glittrande hav.

Men efter valet blev det maktskifte i kommunen och bomässan 2025 skrotades av besparingsskäl. Det framstår som djupt olyckligt, icke minst mot bakgrund av att Karlskronas näringsliv skriker efter kompetens och kommunen behöver locka inflyttare i drivor.

Expo 25 hade kunnat bli ett enastående tillfälle att marknadsföra staun och få hela landets blickar riktade mot sig. Har vi verkligen råd att missa en sådan chans?

Mörtsjöåsen tur och retur

”Vandra, känna vidden av livet och glädjas åt tron att runt nästa hörn av vägen ligger Paradiset”, som Olle Hammarlund skrev om tjusningen av att gå.

Själv prövade jag idag att vandra leden från Bastasjö till Mörtsjöåsen, en sträcka på 8,5 kilometer.

Framme vid Mörtsjöåsen, sommartid ett populärt rekreationsområde. Efter blott en kortare paus – man blir nerkyld ganska fort i sena november så det gäller att hålla ångan uppe – vände jag åter till Bastasjö. Totalt blev det 17 kilometer och fyra uppfriskande timmar i vandringsspåret.

Skogsliv

”Det äkta miraklet är inte att gå på vatten eller i luften, utan att vandra på jorden”, menar buddisten och fredsaktivisten Thich Nhat Hahn. Han förkunnar den kontemplativa vandringens väg till ökad närvaro, harmoni och självinsikt. ”Med medveten andning, värdig hållning och med ett leende på dina läppar ska du sätta din fot på jordens yta som en kejsare sätter sitt sigill på kungliga dekret”.

Ja, så kan man resonera. Annars är det ju bara skönt att ströva runt lite i ett friluftsområde som Bastasjö. Den gröna leden på 12,9 kilometer blev dagens djärva vandringspass genom skogen i ljuvligt robusta november, då naturen skrudar om inför vintern och luften är frisk och klar. Men, oj. Det kändes i benen efteråt!

Fädernas dag på Marinmuseum

En liten utflykt på Fars dag. Frida och jag tog med våra pappor Bengt och Anders till Marinmuseum vid Stumholmen för att bjuda dem på lunch.

Här står vi samlade i Galjonshallen kring den gamla monsterfavoriten Medusa, del av amiralitetsbildhuggargeniet Johan Törnströms magnifika galjonsfigur Perseus som en gång prydde det 60-kanonsbestyckade linjeskeppet Försiktigheten (sjösatt 1784).

Enligt grekisk mytologi ska alla som skådar Medusas ansikte bli förstenade, så känsliga tittare på fotot ovan bör kanske därför kika med just en viss försiktighet.

Den grekiske hjälten Perseus i egen hög person.

Farsdagslunch i Marinmuseets restaurang.

Gyllene höstkväll

Som en liten sagoallé. Hoglands park, Karlskrona.

Allhelgona med rosor och ljus

Vår Långöfamiljs viloplats på Wämö kyrkogård, Karlskrona.

Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och alla klockor stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,
är vi alltid du intill förväxling och förblandning,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö.

– Erik Lindegren, Arioso, 1947.