Kan vi lita på teknikens under?

Skrivit i Corren 23/9:

”Maskinerna är våra vänner / utan dom inget paradis”, sjöng den underbart säregne musikpoeten Kjell Höglund på det glada 80-talet. Till skillnad från Malmöbandet Wilmer X, som i samma veva vädrade en kritisk hållning i den ironiskt betitlade rockrökaren Teknikens under, uttryckte Höglund genuin utvecklingsoptimism.

Låt maskinerna ta över arbetets bördor. Det ger oss alla och envar möjligheter att leva det goda, bekväma livet som andens aristokrater. Inte olikt hur gamle Marx tänkte sig idealtillvaron i den kommunistiska utopin.

Men Kjell Höglund pekade på en betydligt humanare väg att nå dit, via teknikens underverk: ”Du ska inte längre släpa / på Sisyfos sätt / du ska ägna dig åt kärlek och kultur / har jag fel eller rätt?”.

En bra fråga. Sedan låten spelades in har det tekniska framåtskridandet accelererat i oförminskad styrka. Resultatet är en effektivare, produktivare ekonomi. Trots det snurrar vår mänskliga jobb- och stresskarusell vidare i ett tempo som snarare tycks öka, än minska.

Maskinerna har gjort arbets- och vardagslivet annorlunda. Men knappast befriat oss från att släpa upp Sisyfos sten på berget om och om igen. Man kan ju då, i enlighet med Höglunds måhända romantiska men inte orimliga syn, undra om vi verkligen valt att utnyttja teknikens landvinningar på det optimalaste viset.

Och med tanke på hur fastklistrade vi blivit i de evigt närvarande smartmobilerna och tech-jättarnas beroendeframkallande (a)sociala nätverk, har 80-talets häcklande samtidskommentar av Wilmer X fått en profetiskt aktuell dimension: ”Luta dig lugnt tillbaks, välj rätt apparat / Glöm all dötid, lägg pengarna på ny teknik / Ja, så enkelt, köp dig fri, billigt för ett fint liv”.

Är maskinerna våra vänner egentligen eller är vi snarare dess fångar? Det bestämmer vi själva! Så klart. Även om paradiset alltid kommer att vara en fåfängt undflyende hägring, känner jag stark sympati för Höglunds ljusa teknikuppfattning och är övertygad om att maskinerna på det hela taget gör mycket mer gott än ont.

Med den ständigt kraftfullare AI-tekniken väntar en revolution runt hörnet som faktiskt kan leda till en huvudsakligen automatiserad arbetsmarknad och skänka oss högre välstånd, större frihet och jämlikhet. Allt beror på hur vi vill organisera samhället och använda teknikens vinster.

Problemet är dock, som forskaren Stephen Hawking varnade för, att AI-tekniken på längre sikt kan bli så avancerad och superintelligent att vi riskerar förlora bestämmandemakten över våra skapelser. Maskinerna får egen vilja som inte nödvändigtvis rimmar med människans. Tänk HAL 9000 i Kubrickfilmen 2001 och ni förstår vad som kan hända om fartblindheten med framtidens verktyg segrar över varsamheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.