Riv murarna kring EU

Skrivit i Corren 20/4:Corren.

”Detta kan vara en av de största tragedier som har skett i Medelhavet. Brutaliteten hos flyktingsmugglare är fasansfull, som fyller en fiskebåt till bristningsgränsen.” Det sa Carlotta Sami, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR, medan liken flöt omkring bland vågorna.

Knappt 50 människor från den kapsejsade båten uppges i skrivande stund ha räddats. Så många som 700 befarades omkommit natten till söndagen. Därmed adderas ännu en siffra till statistiken över migranter som riskerat allt för att på bräckliga farkoster ta sig till Europa. Och slukats av vattnet.

I färskt, isande minne finns den hemska olyckan utanför italienska ön Lampedusa, hösten 2013. Mer än 360 människor dog, de flesta flyktingar från Eritrea. Flyktingsmugglarna, som struntar i säkerheten för den mänskliga lasten ombord på sina rangliga skepp, kan man förvisso ondgöra sig över.

Men vem är egentligen den brutalaste aktören i sammanhanget? Pröva principen om kausalitet, relationen mellan orsak och verkan. Orsaken är att EU vill ha höga murar mot migranter. Verkan är att Medelhavet blivit en dödsfälla för människor som vill byta en hopplös tillvaro mot en ljusare. Smugglarna är blott ett symptom på EU:s inhumana gränspolitik.

Den ohyggliga händelsen i Lampedusa skakade hela vår kontinent. Bryssel lovade förändring. Det var tomma ord. 2013 drunknade 600 flyktingar. 2014 steg liemannens skörd till närmare 3500. Sedan millennieskiftet beräknas 25 000 migranter ha dött i Medelhavet. Hur många fler ska det bli när vi summerar 2015? Den 12 april var det 400 människor som dukade under utanför den libyska kusten. Och nu detta!

UNHCR:s Carlotta Sami efterlyser en europeisk räddningsorganisation i syfte att stoppa upprepade drunkningstragedier, men konstaterar: ”Lagliga kanaler och vägar för flyktingar att nå Europa måste också införas”. Javisst. Kärnproblemet är murarna kring EU. De måste sänkas, helst jämnas med marken.

För det första strider EU:s hårda gränspolitik mot den mest grundläggande av rättigheter: människans rätt till liv.

Som den liberala filosofen Ayn Rand (själv flykting från barbariets Sovjet till USA) påpekat är det den rättighet varpå alla andra rättigheter vilar: ”Livet är en process av självbevarande och självgenerande handlingar – vilket betyder: friheten att vidta alla de handlingar som krävs för att en rationell varelse ska kunna upprätthålla, främja, förverkliga och glädjas i sitt eget liv. (Det är det som är innebörden av liv, frihet och strävan efter lycka).”

Vilken rätt har då EU att förvägra människor – som flyr undan krig, förtryck och fattigdom – möjligheten att sträva efter frihet och lycka här? Moraliskt sett, ingen.

För det andra är EU:s snåla syn på migration sanslös ekonomisk dumhet. Begränsningar av människors globala rörlighet är det största handelshindret i världen, som vida överträffar kostnaderna för restriktionerna på handeln med varor och kapital.

Forskning visar att om migrationen vore fri skulle vinsten bli en global fördubbling av BNP (se exempelvis Journal of Economic Perspectives, nr 3, 2011). Tänk vad det hade betytt för Europas välstånd om vi välkomnat migrationen, och bättre anpassat våra system till att inkludera den nya arbetskraften, istället för att hålla människor utestängda och i värsta fall låta dem bli havets rov.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under EU, Migration

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s