Ormig gubbmetall

Skiva: Good To Be Bad
Artist: Whitesnake
Label: SPV

Gillade ni David Coverdales Whitesnake modell 1987 och framåt uppskattar ni nog detta alster mer än jag.

Överstyrda gitarrer, metalliskt brötande och några lugnare partier som andhämtningspaus innan den gnisslande ångvälten åter rullas över lyssnaren.

Själv tillhör jag lägret som hellre dammar av Ready ´An Willing från tiden när Whitesnake stod för en riktig gruppidentitet och kunde spela brallorna av publiken med sin svängigt charmiga blueshårdrock.

Det här är dock mestadels bara småtrist.

Undantaget är den stämningsfulla avslutningslåten ´Til The End Of Time, där Coverdale plockar upp den känslomässiga tråden från sin suveräna platta In To The Light (2000).

Då satsade han på en mer seriöst syftande karriär i eget namn. Ett projekt som kunde ha blivit riktigt intressant, om inte Coverdale av snöda pekuniära skäl snart fann sig tvungen att leka ormig gubbmetallare på scenen igen.

(Borås Tidning 2008-04-23)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.