Vi känner alla vrångbilden. Företagaren som en girig, egoistisk, notoriskt skattefuskande isterbuk, som brutalt hunsar sina anställda och lurar på konsumenterna onödiga och alltför dyra produkter av tvivelaktig kvalitet.
Idag är väl karikatyren inte lika levande i samhällsdebatten, men nog kan man ännu spåra en kvardröjande misstänksamhet från den värsta vänstervågen under 70-talet. Både bland politiker och allmänhet lämnar förståelsen kring mycket av det som företagande handlar om en del övrigt att önska.
Välgörande vore dock om fler fick nöjet att träffa Olle Blomqvist, denne från Småland bördige Boråsprofil som under blygsamma förhållanden startade Ellos 1947 – numera Nordens största postorderföretag med 1 200 anställda.
Jag mötte honom på en företagarträff i Viared häromdagen. En mycket charmerande herre, nu pensionär efter en lång och framgångsrik karriär bakom sig.
Den givna frågan: vad är hemligheten bakom ett lyckosamt entreprenörskap? Olle Blomqvist blev inte svaret skyldigt.
För det första. Precis som vissa har en särskild talang för musik eller matematik, har andra ett medfött sinne för den där kreativa, affärsinriktade skaparviljan som utmärker varje entreprenör av rang. Pengar är sällan den främsta drivkraften, utan snarare glädjen i och lusten att utveckla idéer till inkomstbringande verksamheter.
För det andra. Vikten av ett gott, omgivande klimat. Ellosgrundaren berättade om 40-talets Borås där det sjöd av aktivitet och småföretagande i närmast varenda källare. Det uppmuntrade till att pröva de egna vingarnas bärkraft.
Men kanske viktigast: man måste verkligen gilla människor, vara intresserad av andra och förstå deras behov. Rätt medarbetare är ofta avgörande för om verksamheten skall lyfta eller inte.
Och för att få ut det mesta möjliga av sina anställda, måste man få dem att må bra. Detta gäller även affärsrelationer, som ytterst bygger på förtroende mellan människor.
Ja, glöm vänstermyten om den elake kapitalisten. Han gör sällan några långsiktiga vinster. De riktigt goda affärerna tillhör snarare humanisten.
(Borås Tidning 2003-09-20)
Christian Dahlgrens Blogg 