En av Bibelns mer berömda personer kunde gå på vatten, förvandla det till vin och återuppväcka döda. Möjligen är det kvalifikationer som dessa SJ behöver för att komma på spåret igen.
Det antyder i alla fall kommunikationsföretagets styrelseordförande Ulf Adelsohn (M) efter ännu ett tåghaveri i raden: ”Jag skulle gärna göra något om jag var Jesus och kunde” (Expressen 1/12).
Fräls oss ifrån ondo. Avregleringen av det som en gång kallades ”hela svenska folkets järnväg” har varit en demoraliserande uppvisning i misslyckad nyliberal marknadsanpassning. Man nästan längtar till epoken när SJ var ett gammalt hederligt statligt verk med en bastant, grå generaldirektör i förarhytten.
Faktum är dock att SJ:s guldålder, ekonomiskt sett, var över redan i början av 1950-talet. Dåliga avtal, överbyråkratisering och olönsamma banor fick verksamheten att vissna. Inte blev det heller bättre när SJ ombildades till vårt första statliga affärsdrivande verk på 1980-talet. Urspårningen bara fortsatte. Idag är det som slutstationen skymtar.
Sorgligt, tåg är trevligt. När de fungerar och håller tiden. SJ skriker efter en total make-over, men förlåt oss om vi luttrade resenärer snart tappar tron. Jesus lovade efter korsfästelsen att han strax skulle återvända.
Tvåtusen år senare har han ännu inte dykt upp. Med en sådan försening i bagaget slår han till och med SJ. Vi kvarvarande järnvägsentusiaster får nog hoppas på en annan frälsare. Allah, kanske?
Fast då kommer väl Folkpartiet och hojtar om burkaförbud på tågen också.
Pingback: Regeringen « kentwerne.se